Sömn-fan!
Jag hade egentligen planerat att skriva två andra blogginlägg idag men jag är på så otroligt dåligt humör idag så det blev visst inte så. Jag är arg rent ut sagt. På mig själv, på min kropp och min hjärna.
Jag har sömnproblem i perioder, det tror jag många vet nu. Den sista perioden har jag haft det i samband med att jag har varit sjuk. Jag har legat i nästan två veckor med alla möjliga symptom, allt från feber, till hosta så jag knappt fått luft, till att jag har spytt pga halsont. Det har varit en för jävlig period om jag ska vara ärlig och inte nog med det så har jag inte kunnat sova. Det har dels varit pga hostan men också pga min hjärna och mina tankar. Jag har somnat tidigast 4, ofta runt 6. Eftersom jag har varit sjuk har jag inte orkat göra något åt det. Min kropp har behövt sova för att kunna repa sig vilket betyder att jag har sovit när min kropp ville att jag skulle sova. Nu i helgen har jag äntligen börjat må lite bättre, men min sömn är fortfarande för jävlig. I fredags lyckades jag somna kl 23, efter en dag utan sömn under dagen, men jag vaknade igen runt 2.30 på natten. Jag försökte somna om, satte på en serie och försökte somna till den, försökte med musik, men ingenting funkade.
När klockan var runt 7 bestämde jag mig för att gå upp och strunta i att sova, hur trött jag än var så skulle jag nu få ordning på sömnen. Så jag gick upp, åt frukost runt 8.30, löste melodikrysset, bytte lakan på sängen och tvättade, var ute och gick i 1,5 timma, åt lunch vid 13.30 och var sen helt slut. Jag bestämde mig för att sova i 1,5 timma för att klara av dagen. Vaknade och var helt slut men jag gick upp, duschade, ordnade på rummet, såg på serie, lagade ordentlig mat, såg på melodifestivalen och skulle sen försöka sova. Runt 22.30 somnade jag… men vaknade igen kl 2.30. I NATT IGEN! Vad fan är det med den tiden? Har jag någon förbannelse över mig så jag inte kan sova runt den tiden eller vad fan är det? Flera nätter innan denna perioden har jag vaknat exakt runt den tiden också. Vad är det med 2.30?
Hur trött jag än var så kunde jag inte somna om. Det gick inte. Klockan blev nog runt 7 innan jag somnade. Hade bestämt mig för att gå upp vid 9-tiden för att klara att sova tidigare i natt, det gick ju inte. Jag var ju helt borta. Så jag sov bort förmiddagen, trots alarm och allt så klarade inte kroppen att gå upp. Så nu är hela dagen förstörd. Och hela morgondagen. För det finns inte en chans att jag kommer kunna somna tidigare i natt, aldrig.
Så idag är jag arg. Jag är arg på hur jag fungerar. Att jag inte fungerar. Att jag är nattmänniska och inte morgonmänniska. Att jag inte kan ta vara på mig själv. Att jag inte kan stänga av tankarna. Att jag har varit sjuk så länge. Att jag inte kan kontrollera min sömn.
Imorgon ska jag på möte i skolan. Jag hoppas på en bättre dag då, annars vet jag inte vad jag gör.
