We are free, where everything’s allowed and love comes first
Jag skriver alltid när jag är på dåligt humör/depressiv.. (ikke tänk på det...)
Jag är just nu inne i en väldigt omotiverad period. Jag som lyckades så bra med att hålla mig borta från choklad, träning, kost och sådär. Det gick framåt. 3 kg neråt. Sen blev det stopp, först på vågen, sen i huvudet.
Nu klarar jag inte att komma igång igen. Jag behöver hjälp och någon som är bra på att motivera.
Jag vill ju detta så sjukt mycket. Men det är ju inte bara det, i grund och botten är det ju inte bara det.. Det måste jag erkänna för mig själv. Men jag vet inte hur jag ska gå vidare med detta, jag vet inte hur jag ska klara mig ur den här svackan.
Inne i mig känner jag mig så sjukt stressad. Jag vet inte helt av vilken grund det är? Kanske vikt och träning? Kanske ensamhet? Kanske sociala fobi? Kanske mitt missbruk av socker? Kanske jobb? Kanske att inte räcka till?
Det är alltid så många tankar som flyger runt, men det är jag van vid, sånn har jag varit i hela mitt liv..
Jag vill verkligen lyckas med mitt mål. Jag vill kunna fullföra denna viktiga saken i mitt liv. Jag vill för en gångs skull genomföra någonting som jag vill och jobbar mot.
Men livet är fan i mig inte lätt, inte alls. Det är bara att kämpa sig igenom dom tunga och jobbiga dagarna. Slå sig igenom.
<3
Jag är just nu inne i en väldigt omotiverad period. Jag som lyckades så bra med att hålla mig borta från choklad, träning, kost och sådär. Det gick framåt. 3 kg neråt. Sen blev det stopp, först på vågen, sen i huvudet.
Nu klarar jag inte att komma igång igen. Jag behöver hjälp och någon som är bra på att motivera.
Jag vill ju detta så sjukt mycket. Men det är ju inte bara det, i grund och botten är det ju inte bara det.. Det måste jag erkänna för mig själv. Men jag vet inte hur jag ska gå vidare med detta, jag vet inte hur jag ska klara mig ur den här svackan.
Inne i mig känner jag mig så sjukt stressad. Jag vet inte helt av vilken grund det är? Kanske vikt och träning? Kanske ensamhet? Kanske sociala fobi? Kanske mitt missbruk av socker? Kanske jobb? Kanske att inte räcka till?
Det är alltid så många tankar som flyger runt, men det är jag van vid, sånn har jag varit i hela mitt liv..
Jag vill verkligen lyckas med mitt mål. Jag vill kunna fullföra denna viktiga saken i mitt liv. Jag vill för en gångs skull genomföra någonting som jag vill och jobbar mot.
Men livet är fan i mig inte lätt, inte alls. Det är bara att kämpa sig igenom dom tunga och jobbiga dagarna. Slå sig igenom.
<3
