Now I don't know what to be without you around.

Hur botar man det?
Hur botar man när man har så ont att man inte orkar fortsätta?
 
Nu har jag ju mitt nya liv. Det ska ju vara bra. Men så fort jag stannar upp så får jag så jäkla ont igen.
Så ont att jag nästan inte klarar att andas. Jag vet inte vart jag ska göra av mig själv...
Jag vet att jag bara mår sämre av att stänga in mig ensam i mitt rum.. Men samtidigt orkar jag inte träffa människor, i alla fall inte hitta kraften till att lära känna nya människor.. Och det är den kraften jag behöver nu. Jag måste fortsätta, jag måste stå på. Annars kommer mitt liv bli som mitt gamla gamla gamla liv i Falköping som jag ett tag inte alls var nöjd med. Det vill jag inte. Jag är en social person, jag är social med människor jag känner mig bekväm runt och som jag känner. Och som framför allt känner mig. Som jag inte behöver vara rädd över att visa vem JAG är.
Dit vill jag komma.
Där vill jag vara.
 
 
Idag har varit en stor ångra-dag! Idag ångrar jag allt. Allt som har hänt som har gjort att mitt liv inte är som det var för lite mer än 4 månader sen. Men jag vet ju att det var inget bra heller. Det var inte det. Men då hade jag i alla fall min bästa vän som alltid fanns där i närheten. Som alltid kunde lyssna på mig och säga till mig om jag var löjlig. Som jag kunde vara mig själv med och inte dölja något. Ingenting behöver gömmas bort.
 
Idag är allt det borta. Den vännen finns inte där längre. Det vännen kommer aldrig komma tillbaka. Och det är det som är mest sorgligt.
 
Det har gått 4 månader nu, men jag känner mig fortfarande så tom och så trasig.
Jag vill känna mig lagad igen. Jag behöver inte vara hel, bara jag är lagad, det är jag nöjd med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0