oh goodness.
Hjälp vad längesen det var jag skrev här.. Jag kommer inte ens ihåg när det var. Men just i denna sekund kände jag att det var dags. Jag har för mycket tankar i min skalle, jag måste få ut lite av det..
2 veckor. Det är allt jag har kvar här. Det känns konstigt. Jag längtar såååå efter att bo med Linnea och Caroline, att ha en vän nära alltid. Jag har haft lite problem på den fronten här. Jag har känt mig ensam emellanåt. Jag har inte känt att jag har hittat någon äkta nära vän här denna gången. Det har känts lite tomt.
Although, just i denna stund känner jag mig lite ledsen över att behöva lämna det.. Största anledningen är för att idag träffade jag en så fin kille. Han är inte överdrivet snygg, han är inte normalt min typ. Men åh så fin han är. Han heter John. Vi åkte till Kingston och satte oss på en pub, drack lemonade med apelsinjuice, åt mat och tittade på fotbollen. Vi pratade och pratade och jag kände mig så bekväm i hans sällskap.. Och inte nog med att han är snäll.. HAN KAN SJUNGA OCH SPELA GITARR OCKSÅ! Han är verkligen någon jag skulle vilja träffa mer och mer. Meeen jag ska ju åka snart. bajs. Det är det värsta med att inte ha ett "fast hem".. Jag kan inte skaffa mig en pojkvän för jag är hela tiden på "resande fot".
Oh well. Jag antar att fler som han kommer komma .. or not.
Den närmsta månaden kommer vara galen. 2 veckor framöver kommer jag säga mina hejdå's, packa och grejer.. Måste skicka grejer med posten till sverige också, jag kan visst inte få med mig allt hem annars.. ehm.. :)
Söndagen den 25 juli flyger jag från Gatwick till Kastrup klockan 10 på morgonen. Framme i Danmark runt 1, sen tar jag tåget till Malmö där jag möter upp mamma, Mikkis och Jessie :) Spendera dagen i Malmö (hurru ni, skåningar, där har ni er chans...) sen till kvällen vidare till Landskrona där vi har en stuga färdig för natten.. Sova sova, sen måndag förhoppningsvis en trip till Rydebäck och pussa på mina småflickor. På kvällen vidare mot Ystad förmodligen.. :) Hälsa på Dick och Janne i några dagar. Efter det vidare upp mot Falköping. Hem. oj. Redan liksom. Jag åkte ju nyss.
Falköping falköping. Ska försöka hinna med att hälsa på lite släkt och vänner emellan all packning och sånt där. Men packa måste jag göra.. För runt den 5 augusti bär det av till Oslo. Mitt nya hem. Det blir spännande. Lägenhet och jobb. Jag blir vuxen på riktigt nu. Heja! :) Den 10 augusti börjar jag mitt nya jobb. Det blir fint.
Nuvarande hem ---> gamla (alltid) hem ---> nya hem.
Dagarna knallar på i en hiskeli fart här. För fort. Men au pairandet, usch ja, det är jag för trött på nu. Jag var ju trött på det redan förra året. It's over and out with that now. Not again. :)
Still gutted i'm gonna leave though.
Alla pojkar och allt liksom. nej det känns lite fel.
Men förändring är bra, jag behöver Oslo och självständighet nu.
puss och sådär på er.
2 veckor. Det är allt jag har kvar här. Det känns konstigt. Jag längtar såååå efter att bo med Linnea och Caroline, att ha en vän nära alltid. Jag har haft lite problem på den fronten här. Jag har känt mig ensam emellanåt. Jag har inte känt att jag har hittat någon äkta nära vän här denna gången. Det har känts lite tomt.
Although, just i denna stund känner jag mig lite ledsen över att behöva lämna det.. Största anledningen är för att idag träffade jag en så fin kille. Han är inte överdrivet snygg, han är inte normalt min typ. Men åh så fin han är. Han heter John. Vi åkte till Kingston och satte oss på en pub, drack lemonade med apelsinjuice, åt mat och tittade på fotbollen. Vi pratade och pratade och jag kände mig så bekväm i hans sällskap.. Och inte nog med att han är snäll.. HAN KAN SJUNGA OCH SPELA GITARR OCKSÅ! Han är verkligen någon jag skulle vilja träffa mer och mer. Meeen jag ska ju åka snart. bajs. Det är det värsta med att inte ha ett "fast hem".. Jag kan inte skaffa mig en pojkvän för jag är hela tiden på "resande fot".
Oh well. Jag antar att fler som han kommer komma .. or not.
Den närmsta månaden kommer vara galen. 2 veckor framöver kommer jag säga mina hejdå's, packa och grejer.. Måste skicka grejer med posten till sverige också, jag kan visst inte få med mig allt hem annars.. ehm.. :)
Söndagen den 25 juli flyger jag från Gatwick till Kastrup klockan 10 på morgonen. Framme i Danmark runt 1, sen tar jag tåget till Malmö där jag möter upp mamma, Mikkis och Jessie :) Spendera dagen i Malmö (hurru ni, skåningar, där har ni er chans...) sen till kvällen vidare till Landskrona där vi har en stuga färdig för natten.. Sova sova, sen måndag förhoppningsvis en trip till Rydebäck och pussa på mina småflickor. På kvällen vidare mot Ystad förmodligen.. :) Hälsa på Dick och Janne i några dagar. Efter det vidare upp mot Falköping. Hem. oj. Redan liksom. Jag åkte ju nyss.
Falköping falköping. Ska försöka hinna med att hälsa på lite släkt och vänner emellan all packning och sånt där. Men packa måste jag göra.. För runt den 5 augusti bär det av till Oslo. Mitt nya hem. Det blir spännande. Lägenhet och jobb. Jag blir vuxen på riktigt nu. Heja! :) Den 10 augusti börjar jag mitt nya jobb. Det blir fint.
Nuvarande hem ---> gamla (alltid) hem ---> nya hem.
Dagarna knallar på i en hiskeli fart här. För fort. Men au pairandet, usch ja, det är jag för trött på nu. Jag var ju trött på det redan förra året. It's over and out with that now. Not again. :)
Still gutted i'm gonna leave though.
Alla pojkar och allt liksom. nej det känns lite fel.
Men förändring är bra, jag behöver Oslo och självständighet nu.
puss och sådär på er.
Kommentarer
Postat av: Linnéa
Du kommer aldrig behöva känna dig ensam Gabbi! Det ska bli så himla fint att ha dig där. alltid.
Du kommer älska Oslo, det är så fint och man blir kär och känner sig hemma så fort man kommit in i det lite :) Se på mig, jag skulle promt och bestämt bara stanna till sommaren, sen skulle jag hem. men åhnej, inte lämna Oslo än inte<3
PUSS
Postat av: anna
kram<3
Postat av: Jannike
Visst är det jobbigt det där, på ett sätt, att ALLTID vara påväg någonstans? Man kan liksom inte etablera sig för mycket när man vet att man inte kommer stanna någon längre stund. Och ibland träffar man fantastiska människor, som det sedan gör fruktansvärt ont att vara ifrån, och det är inte roligt. Mycket mycket känslomässigt påfrestande är det, när man flyttar runt mycket.
Trackback
