I'll be

stop me and steal me breath..

Jag bor i Norge och jag mår bra. Det är bra.
Jag var en sväng till Lofoten med C, koseligt det alltså! Bodde precis vid vattnet och kunde höra det klucka när jag somnade. Verkligen Gabbi-stil på det. Jag älskar att höra vattnet nära mig. :) Nu vill jag mest bara ha mera kos, förhoppningsvis snart!

Nu har jag äntligen kommit igång med träningen igen efter att ha varit sjuk. Jag känner mig taggad igen! Woho.

Helgen är snart här, lycka! Inte jättemycket planerat än, men något händer ju alltid. Ska försöka ta mig till Aggi en sväng, för när jag träffar henne nästa gång har hon en bebis förmodligen, det är sjukt. Men åh så fint. Och imorgon blir det mys hos Carro och hennes gutter. Idol, One Tree Hill och film står på schemat. Och godis såklart. Förmodligen Tacos också, det brukar bli så.

det känns tomt när du är någon annan stans än där jag är van vid att du är.

I'll hang from your lips

:*

tack du fina människa :*

I will find a way to you if it kills me

Saknad.

Jag saknar pappa. Jag saknar hans lukt, för jag minns inte längre hur han luktade. Jag saknar hans röst, för jag minns inte längre hur den lät. Jag saknar att känna honom nära mig, för det gör jag inte längre..
Det känns tomt.


Dagen har varit en utmaning alltså.. och inte på ett bra sätt. Trött som en get, gråtfärdig, jobbig.. you name it. Fråga mig inte varför, men idag känns allt i botten. Jag kan knappt klämma fram ett leende nu. Jag brukar alltid kunna det, hur dåligt jag än går.
Vad händer med mig?

Kom hem när du vill, jag är vaken hela natten..

Jag måste erkänna att det gör lite ont när folk inte gör vad dom säger att dom ska göra. När man sitter och väntar.
Men det är väl bara att fortsätta vänta och se.
I need to get a grip.

Dessutom får man liksom erbjudanden från landet där borta.. Lite för sent.

Jag vill ha dig här på riktigt inatt...

Nu sitter jag här i mitt nya hem i Oslo med min fina sambo Linnea. Det har varit mitt hem i mer än 4 veckor nu, imorgon är det en månad sen bussen stannade och jag hoppade av med mitt pick och pack. Då var jag lite smånervös och spänd. Lite ledsen över att ge upp mitt London-liv ännu en gång, men exalterad över att äntligen starta något nytt igen. Det gjorde jag rätt i. Det är fint här, jag trivs, jag gör verkligen det.

Jag jobbar på mitt fina jobb. Mitt och Linneas jobb. Jag trivs. Det passar verkligen mig. Jag får vara glad och le med fina barn. Tiden går oftast snabbt och dagarna rullar på. I like it.

Jag bor i min fina lägenhet. Min och Linneas lägenhet. Jag trivs. Det är lite litet, men ändå så fin. Jag och Linnea delar det mesta nu och det gillar jag. Det har vi aldrig gjort innan och det känns så bra att vi gör det nu. Allt blir så mycket finare. Vi delar till och med sjukdom, virus och bakterier så man slipper sitta här ensam och vara sjuk. Det är också ganska fint.

Ja, vad ska jag mer skriva? Min känslor börjar väckas till liv. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men jag tar en dag i taget. Jag hoppas att den där dagen ska komma snart, och jag längtar dit.

Dessutom är jag glad.
Med ett leende på läpparna funkar det mesta, tänk på det.

RSS 2.0